Som en kristen församling har vi samma uppgift som de kristna alltid har haft, nämligen att predika evangeliet om Jesus Kristus och att göra människor till hans lärjungar. I förhållande till dem som tagit emot evangelium är församlingens uppdrag att få de troende att förbli just troende och att växa till i sin tro och i sitt lärjungaskap. Radikaliteten i den kristna efterföljelsen gör att varje troende ständigt behöver stöd, förmaning och uppmuntran från den övriga församlingen. Vi tror också att vi som en del av Guds folk har en viktig uppgift i förhållande till Gud själv, något som bl.a. kommer till uttryck i lovsångstjänsten. Därmed har vi förhoppningsvis samma särdrag som alla som bär vår Mästares namn i världen. Några kännetecken på själva församlingsgemenskapen kan dock nämnas.

Församlingen Ad Fontes är först och främst just en andlig gemenskap. Liksom de allra första kristna har vi upptäckt att det ligger en särskild styrka i de kristnas gemenskap med varandra.

"De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande uppriktig glädje." (Apg. 2:46)

I vår gemenskap med varandra vill vi finna styrka till att leva ett hängivet liv som kristna i de omständigheter som var och en av oss har att möta i sin vardag. Inriktningen att låta trons rötter få ordentligt fäste för att möjliggöra en radikal efterföljelse, gör att gemenskapen med trossyskonen måste tillåtas bli konkret och personlig. Den normala formen för vår gemenskap är gudstjänster (vanligtvis söndag förmiddag) och bönegemenskap i hemmen (i regel en kväll i veckan). Därutöver uppmuntrar vi nära relationer som växer fram naturligt mellan människor som aktivt söker Gud tillsammans.

För oss i Ad Fontes är det kristna livet för det andra en fråga om vardagsliv. Tron är avsedd att komma till uttryck i hela livet och församlingens uppgift är därför att stödja sina medlemmar att leva kompromisslöst som Jesu lärjungar oavsett om det gäller traditionellt kristna sysslor eller sådant som ofta räknats som "världsligt", såsom familjeliv, arbete och studier. Vi eftersträvar faktiskt ingen verksamhet i församlingen som sådan, annat än om vi skulle se några särskilda behov som just församlingen kan och ta ansvar för att möta. Istället ser vi församlingens egentliga verksamhet som summan av det som dess medlemmar gör under veckorna. Allt förutsätts nämligen vara helgat åt Herren.

Ett tredje kännetecken är integritet. Äkthet och sanning är en förutsättning för sann tillbedjan. Skall vi vara äkta måste vi vara sanna mot oss själva och i våra relationer med Gud och varandra. Det är befriande att sluta låtsas. Att vara sig själv och finna att Gud accepterar oss, låt vara att vårt liv är statt i ständig förändring. Om vi vandrar i ljuset har vi också gemenskap med varandra. Om Gud visar ett sådant förtroende för oss vill vi även visa ett stort förtroende för varandra. Det är ett mål med det kristna livet att var och en skall höra Guds röst och ledas av hans Ande. Då måste var och en ges förtroendet att leva sitt liv med Gud, att låta tron få uttryck i yttre lydnadshandlingar och att därmed vara en "vuxen kristen". Vi vill engagerat hjälpa och bistå varandra utan att bli överförmyndare som hindrar tillväxten i varandras liv. Denna grundsyn gäller även all form av andligt ledarskap i församlingen.

vision